Residence-in-Nature, Mammas hus i Lainio 2018-2019

Program Litteraturbussen 2 mars, Luleå-Lainio-Luleå
09.00 Start Norrbottens museum, Luleå
Läsning av medverkande författare under resan
Ca kl. 11.30 Kaffepaus och bensträckare
14.00 Ankomst Lainio och tidig middag
15.00 Läsning av medverkande författare, musik och visning av utställning i Marttigården.
17.00 Avfärd Lainio
Ca 22.00 Ankomst Luleå
(Med reservation för ändringar.)

Bussresan är kostnadsfri, deltagare betalar mat och fika själva till en kostnad av ca 250 kronor. Frukt och vatten finns med på bussen.

Vi kan erbjuda 30 platser med anmälan till lena@lainio.nu. Sista anmälningsdatum 20 februari, först till kvarn gäller.

Medverkande under dagen:
Regina Veräjä, författare och journalist
David Väyrynen, författare
Carina Henriksson, operasångerska, musiker och skribent
Lena Ylipää, konstnär

Residence-in-Natures utställning består av två delar, en utställning på Marttigården och en på Norrbottens Museum. Utställningarna ingår i Luleåbiennalen genom Residence-in-Natures medverkan. På Marttigården blandas färdiga och pågående arbeten med befintliga bonader, bilder och bruksföremål.

Medverkande konstnärer: Johanna Gustafsson Fürst, Ingvild Holm, Hans Isaksson, Åsa Jungnelius,Oscar Männikkö, Olof Marsja, Esko Männikkö, Gustaf Nordenskiöld, Lisa Torell och Markus Vallien.

Grafisk form Jonas Williamsson och talskrivare Lars-Erik Hjertström Lappalainen

Information om Residence-in-Nature finns här: http://residence-in-nature.se

Samarbetspartners och finansiärer: Norrbottens museum, Luleåbiennalen, Resurscentrum för Konst i Norrbotten, Lainio Hembygdsgille, IASPIS, Region Norrbotten och Kulturrådet.

Konst i mörka tider: Om villkoren för samling, tanke och handling
15–17 februari 2019

I samklang med perioden under vilken Luleåbiennalen infaller, tar vi fasta på mörkret som en premiss att tänka utifrån och att arbeta med. Biennalen väcker frågor om vad en mörk tid kan sägas innebära: att det sociala och politiska våldet liksom tiden är en periodisk rörelse? Eller att mörkret är en för alltid närvarande premiss att navigera i? Under utställningens sista helg bjuder biennalen in konstnärer, aktivister och tänkare att reflektera vårt omgivande politiska mörker, dess geografiska lokaliteter och specifika historiska kontexter, såväl som nödvändigheten i transnationella sammansvärjningar och vänskapliga band. Konferensen äger rum på Blackis, Folkets hus i Svartöstaden och Folkets bio i centrala Luleå. På lördagen arrangeras en fest i samarbete med Föreningsgatan 7.

OSA här

Fredag 15.2, 10:00–17:00 Ett förändrat konstfält: överlevnadsstrategier och antifascistiskt motstånd
På Blackis, Folkets hus i Svartöstaden

Deltagare: Dmitrii Bezouglov (Smena/The Ural Industrial Biennial of Contemporary Art, Yekaterinburg), Ayse Gülec & Fritz Laszlo Weber (Unraveling NSU Complex & the Society of friends of Halit, Kassel/Bremen), Michele Masucci (filosof och aktivist, Stockholm), Oscar Männikkö (konstnär och aktivist Boden mot rasism) & Ali Ghezeire (aktivist, Luleå), Gergely Nagy (artportal.hu, Budapest), Nataliia Neshevets (VCRC, Kiev) och Igor Stokfiszewski (Krytyka Polityczna, Warsawa) mfl.

Under konferensens första dag arrangeras ett nätverkande program för konstarbetare och aktivister från olika delar av Europa, som använder antifascistiska strategier för att säkerställa sina respektive verksamheters fortlevnad. Fredagen genomförs i samarbete med nätverket AOOO - Arts Organizations Out of Office, som initierats av Art Lab Gnesta och Konstfrämjandet och samlar självorganiserade aktörer i Norden som arbetar med samtidskonst. Genom att träffas, utbyta erfarenheter och kunskap vill nätverket finna nya strategier, skapa motståndskraft och arbeta proaktivt gentemot de abstrakta och konkreta hot våra verksamheter står inför.

Dagen utgår från presentationer av ett antal europeiska konstaktörer följt av ett samtal under ledning av filosofen och aktivisten Michele Masucci. Hur har de senaste årens politiska utveckling i Europa påverkat situationen för aktörer inom konstfältet, och hur hänger de samman med andra politiska inskränkningar? Hur kan vi som konstarbetare hantera och vända den utvecklingen? Vilka allianser behöver vi etablera för att säkra inte bara konstens handlingsutrymme, utan allas demokratiska rättigheter?

→09:30 Frukost
→10:00 Introduktion Sebastian Dahlqvist Caroline Malmström (AOOO), Emily Fahlén and Asrin Haidari (The Luleå Biennial: Tidal Ground)
Michele Masucci (Moderator)
Tomas Örn (Artist, Intresseföreningen Svartöstaden)
Oscar Männikkö and Ali Ghezeire (Boden/Luleå Against Racism)
→10:40 Igor Stokfiszewski (Krytyka Polityczna, Warszawa) 

→11:00 Nataliia Neshevets (VCRC, Kiev)

→11:20 Gergely Nagy (artportal.hu, Budapest)

→12:40 Paneldiskussion
→12:10 Lunch
→13:30 Ayşe Güleç and Fritz Laszlo Weber (Unraveling NSU Complex & the Society of friends of Halit, Kassel och Bremen)

→13:50 Tigran Amiryan and Lucine Talalyan (Queering Yerevan, Yerevan) 

→14:10 Dmitrii Bezouglov (Smena/The Ural Industrial Biennial of Contemporary Art, Jekaterineburg) 
→14:30 Paneldiskussion
→15:00 Kaffepaus
→15:30 Öppen diskussion modererad av Michele Masucci
→17:00 Läsning av Ida Börjel (Poet, Malmö)
→18:00 Middag
→20:00 Bussresa till The Blood of Stars (2017), en installation av Raqs Media Collective i Mjölkuddsberget

Lördag 16.2, 13:00–19:00 Katastrofen och (o)synligheten
På Blackis, Folkets hus i Svartöstaden

Deltagare: Federica Bueti (skribent och kritiker, Berlin), Ida Börjel (poet, Malmö), Övül Durmuşoğlu (curator, Berlin), Ayse Gülec och Fritz Laszlo Weber (Unraveling NSU Complex & the Society of friends of Halit, Kassel/Bremen), Stefan Jonsson (författare och professor, Stockholm), Didem Pekün (konstnär, Istanbul/Berlin) och Monika Szewczyk (curator, Berlin).

Konstnären Didem Peküns film Araf (2018) är ett av Luleåbiennalens verk och utgör ramverket för konferensens program under lördagen. Araf är en essäistisk roadmovie om en resa mellan Srebrenica, Sarajevo och Mostar i Bosnien. Berättarrösten tillhör Nayia, en spöklik karaktär som har varit i exil sedan krigets utbrott och som återvänder i samband med den 22:a minnesdagen av folkmordet i Srebrenica. Genom Nayia beskrivs den paradoxala upplevelsen av att återvända till sitt hemland i efterkrigstid; där minnen av konstant terror samspelar med landskapets nuvarande tystnad, det tillfälliga med det oavbrutet fortvarande.

I relation till en framväxande fascism kan distansens ljus göra ett historiskt skede greppbart, men vad ser vi mitt i dess pågående utbrott? Katastrofer bär olika temporaliteter – så hur greppar vi den som händer i långsamma övergångar och skiftningar istället för i explosiv form? En historisk katastrof kan förtigas, dold i landskap utan spår och monument, i arkiv tomma på information och i minnen som förblir privata. Och katastrofen som händer just nu kan i sin pågående form vara språkligt ogreppbar, den kan paralysera vår förmåga att agera. Med avstamp i Araf, centreras lördagens presentationer och framträdanden kring frågor om en katastrofs synlighet och osynlighet i ett landskap och i dess samhälle. Vad för typ av nya förståelser kan konsten generera? Vad ges den för mening i mörka tider?

På kvällen ordnas fest på Föreningsgatan 7, Live: Noise Against Fascism, Karl Sjölund & Henrik Söderström, DJ: Sissel Wincent.

→10:00–13:00 Tid att se biennalens utställningsplatser i Luleå: Konsthallen i Luleå (Kulturens hus), Norrbottens museum and Galleri Syster
→13:30 Araf: The River

→13:40 Introduktion, Emily Fahlén and Asrin Haidari 
(Luleå Biennial: Tidal Ground)

→14:00 A Soliloquy: 3 Thoughts on Inhabiting ’Araf’, Didem Pekün (artist and academic)

→14:30 Against Structural Ignorance: Collective Mourning and Memory as a political act, Ayşe Güleç and Fritz Lazlo Weber (Unraveling NSU Complex & the Society of friends of Halit, Kassel och Bremen)
→15:30 Kafferast
→15:50 Araf: The Walk 

→16:05 I Want to Feel: the Emotionality Threshold of Politics, Övül Ö Durmuşoğlu (curator, Berlin)

→16:50 Darkness into Darkness: From Neoliberal Austerity to Fascism – and the Intervention of Critique, Stefan Jonsson (author and professor, Linköping)
→17:30 Kafferast
→17:50 Araf: Purgatory 

→18:10 Spell Buildning, Federica Bueti (curator, Berlin)

→19:00 Dusk Listening for a People’s Music, Monika Szewczyk 
(curator, Berlin)
→20:00 Middag
→22:00 Buss från Blackis avgår mot Föreningsgatan 7 för efterfest: Noise Against Fascism, performance Karl Sjölund och Henrik Söderström, dj Sissel Wincent

Söndag 17.2, 13:00–16:00 Folkfronternas estetik
På Folkets bio Luleå

Deltagare: Studiegruppen om Folkfronternas estetik, Stockholm: Jörgen Gassilewski (författare och poet), Martin Högström (poet och översättare), Emma Kihl (konstnär och forskare), Christoffer Paues (konstnär), Kim West (kritiker och forskare) och Ellen Wettmark (kulturvetare och tjänsteman).

”Folkfronterna”: så kallades de politiska koalitioner av vänsterpartier och liberala som upprättades under det sena 1930-talet i syfte att bilda enade block mot fascismens framväxt – huvudsakligen i Europa men också på andra platser i världen. De mest tongivande var den franska Front populaire, i regeringsställning mellan 1936 och 1938, och den spanska Frente popular, som slogs ned av Francos revolt 1936. Men det fanns också folkfronter i Storbritannien, Österrike, USA och Chile. Samtliga svarade på olika sätt på Kominterns beslut att stödja folkfrontsstrategin vid sin sjunde världskongress 1935.

Hur ska vi förhålla oss till denna historia idag, när vi återigen står inför extremhögerns frammarsch, i Europa och bortom? Hur bör vi förstå dessa försök att skapa enhet i motstånd nu, trettio år efter ”realsocialismens” sammanbrott och mitt i en historisk kris för den europeiska socialdemokratin? Sensommaren 2018 initierade vi en studiegrupp om ”Folkfronternas estetik”, för att diskutera texter och konstverk, politiska visioner och kulturella initiativ från folkfronternas period. Sedan dess har vi varannan vecka samlats kring texter av Simone Weil och filmer av Jean Renoir, pratat om expressionismdebatten och arbetarfestivaler, studerat Ciné-Liberté-rörelsen och folkliga utbildningsreformer.

Vårt mål har inte varit att finna enkla analogier, bekräftelser på att nuet är precis som då, att ”1930-talet upprepar sig”. Snarare har vi velat ställa två historiska ögonblick mot varandra, för att kunna se skillnader såväl som likheter. Vår idé har varit att, om vi jämför nuet med det förflutna, så kanske vi kan få en tydligare bild av nuets särart. Och om vi ser på det förflutna från nuets perspektiv, så kanske vi kan urskilja vilka möjligheter, eller rentav ansvar, som det förflutna lämnar i arv. Finns det en tradition av antifascistisk enhet med vilken vi fortfarande kan identifiera oss? Finns det en motståndets estetik vi fortfarande kan göra anspråk på? Detta seminarium kommer att presentera några provisoriska spekulationer härledda från detta pågående och öppna arbete.

– Studiegruppen om Folkfronternas estetik

→10:00–12:30 Bussresa till En känsla av krig (2018), en installation av Karl Sjölund i Rödbergsfortet (Boden). Avgår utanför Elite Stadshotellet.
→13:00–16:00 Seminarium med studiegruppen Folkfronternas estetik, Stockholm
→13:00 Introduktion, Kim West

→13:30 For the Popular Front (on an image in progress), Christoffer Paues

→13:45 Sweden During the Popular Front Years, Ellen Wettmark
→14:15 Kafferast
→14:30 Poetry During the Popular Front in the US, Martin Högström

→15:00 Nature and the Popular Front in the US, Emma Kihl

→15:30 The Popular Front: Brecht, Montage, and the Debate on Realism, Jörgen Gassilewski
→16:30 Gemensam promenad från Folkets bio till hamnen för att se Dirghtamas (2018), en installation av Vishal K Dar

På en av väggarna på Luleå Konsthall roterar två hjärnhalvor medsols. I nästa rum svävar tre runda irisar, frigjorda från kroppen. Målningarna påminner om medicinska illustrationer, snittade i genomskärning exponeras olika delar av kroppen som ett grenverk. Sedan 60-talet har Ulla Wiggen fascinerat med sina intrikata målningar av kretsar, ledningar och på senare år detaljer från den mänskliga kroppen. Under Luleåbiennalen deltar hon med fem sena verk, på Luleå konsthall och Galleri Syster. Söndag 10 februari bjuder biennalen in till ett publikt samtal med utgångspunkt i Ulla Wiggens konstnärliga praktik. Samtalet leds av konstvetaren Katya Sandomirskaja som i sin masteruppsats ”Hybrida kretsmaskiner” studerade ”förhållanden, spänningar och kopplingar mellan det elektroniska, maskinella och biologiska som finns i Wiggens verk.” Sandomirskaja arbetar för närvarande som projektledare på Rörelsernas museum, ett nytt nationellt migrationsmuseum i Malmö. Ulla Wiggen (f. 1942) är konstnär verksam i Stockholm.

Luleåbiennalen 2018-2019 tar plats på flera olika platser i Norrbotten. I Jokkmokk landar biennalen mitt i Ájttes permanenta utställning, med samtida konstverk i form av video, måleri och skulptur, som på olika sätt är i dialog med den omgivande kontexten. Biennalens utställning på museet kopplar upp mot frågor gemensamma med Sapmis geografi och mångbottnade historia: om en förändrad natur och om förflyttningens självvalda eller påtvingade rörelse.

Den 7 februari kl 14:00 ger biennalens konstnärliga ledare Asrin Haidari och Emily Fahlén en guidad visning av utställningen.

Konstnärer i utställningen: Isak Hall, Susanna Jablonski, Hanni Kamaly, Hiwa K, Lap-See Lam, Nikos Markou, Neda Saeedi.

Fri entré!

På inbjudan av Luleåbiennalen presenterar Filmform ett filmprogram med fem titlar ur den egna samlingen. Programmet uppehåller sig kring frågor som rör historiens oundvikliga närvaro i vissa platser. Platser som endast existerar i minnet och de själsliga såren efter en svunnen samvaro, ett politiskt projekt eller en förlorad utopi. Filmerna i programmet varierar både ifråga om tid, form liksom innehåll men har gemensamt att platserna de skildrar så tydligt framstår som palimpsester, där lager av berättelser och upplevelser överlappar varandra och ständigt skrivs över.

Programmet inleds med Claes Söderquists dokumentära The Return of the Buffalo – ett material som Söderquist återvänt till efter 40 års tid. 1970 när projektet påbörjades var Claes Söderquist en av ytterst få utomstående filmare som släpptes i land på den då nedstängda fängelseön Alcatraz som 1969 hade ockuperats av organisationen Indians of all Tribes. Det som mötte Söderquist var ett fungerande samhälle mitt i majoritetssamhällets institutionella ruiner. På ön hade ett skolsystem, arbetsliv och kulturaktiviteter organiserats och det tidigare fängelset förvandlats till en språngbräda för en intensiv frihetskamp. I filmen hörs rösterna från de drivande i projektet, däribland poeten John Trudell och läraren Bob Bradley, berätta om ursprungsbefolkningens ockupation och dess sociala ställning i USA. The Return of the Buffalo kan förstås som ett unikt dokument över en svunnen utopi och hur den materialiserar sig på en avskuren plats.

Vi färdas vidare i Jessica Faiss Desert – en hypnotisk videoinspelning från en resa genom den egyptiska öknen. Bakom bussfönstrets smutsiga ruta tycks horisontens flyktpunkt ständigt förflytta sig bort från oss in i oändligheten. I Cecilijas hus av Katarina Eismann tas vi med på en resa genom rummen i en familjs sönderbombade hus utanför Sarajevo. Den sociala dimensionen som tidigare varit så starkt kopplad till byggnaden lyser här med sin frånvaro. Familjemedlemmar, vänner och soldater berättar om sina minnen av byggnaden före, under och efter det krig som förvandlade huset till ett skyttevärn. I gestaltningen av en familj och dess raserade hus berättar filmen en större historia färgad av geopolitiska konflikter och etnisk rensning.

En anslående bild av en urskog presenteras för oss i My Lindhs Nordic Panoramas, Landscape No.2. Långsamt glider den massiva skogen isär och landskapet framträder alltmer som en levande entitet. Programmet avslutas med den essäistiska The Pool av Sara Jordenö. I berättelsens centrum står olika former av utplåning – USA:s härjningar i Afghanistan och Irak, och ödeläggelsen av en utomhuspool i kalla krigets Moskva, en inofficiell mötesplats för sexuellt laddade möten mellan kvinnor. Poolen är borta men lever vidare i minnet hos en av de personer som en gång vistats där. På samma sätt, närmar vi oss bombningarna i mellanöstern – genom ett besök på en testplats för bomber i den kaliforniska öknen. Filmen växlar mellan platserna och kontemplerandet över dem utan att någonsin besöka den ”riktiga” platsen.

Filmprogram:

The Return of the Buffalo, Claes Söderquist, 1970-2012, 19:11 min
Desert, Jessica Faiss, 2002, 04:19 min
Cecilijas hus, Katarina Eismann, 1999, 21:20 min
Nordic Panoramas, Landscape No.2, My Lindh, 2018, 03:05 min
The Pool, Sara Jordenö, 2003, 23:04 min

Speltid: ca 71 min

Filmform är en stiftelse som verkar för att främja, sprida och bevara svensk experimentell film och videokonst. Filmform, grundat 1950, är den äldsta verksamma organisationen i sitt slag i Sverige och anlitas ofta som rådgivare åt konstnärer, filmare, curatorer, forskare, museer, gallerier, universitet och festivaler. Den ständigt växande samlingen består av verk från 1924 fram till idag, huvudsakligen av svenska konstnärer och filmare.

Filmforms samling består av ca 4 000 titlar, varav 870 i distribution, tillgängliga att hyra för publika visningar och utställningar samt för undervisning.

För mer information, besök Filmforms hemsida och online-katalog på www.filmform.com

Filmform verkar med stöd från kulturdepartementet via Konstnärsnämnden och Kulturrådet.

Lördag 2 februari möts biennalkonstnären Anja Örn och poeten Pernilla Berglund i en presentation med utgångspunkt i deras pågående konstnärliga och poetiska arbeten. Vem minns det vattenfall som stängts av, den fors som tystats? Frågar sig Örn som lever i närheten av Lule älv – en älv med svindlande mängder vatten som en gång i tiden forsade fram. Kartor ritas ständigt om utan att lämna ett spår av vad som där en gång fanns. I verket Till minnet av en älv vänder sig Örn till konsthistorien för att hitta dokumentation av de försvunna vattendragen, bara där finns bilderna av dem bevarade. Men vilka var det som porträtterade älven, vems blick blir till vårt gemensamma minne? I Berglunds poesi konstituerar och upphäver språket och platsen varandra oavbrutet. Ingen betydelse är självklar. Dikterna försöker närma sig en specifik upplevelse av språk och plats för att sedan omformulera deras villkor. I februari utkommer Berglunds tredje diktsamling Rätten, utgiven av Teg Publishing, i oktober deltog hon i biennalens Lulu-journalen med en diktsvit ur Fälla från 2015.

Rödberget utgör tillsammans med Pagla-, Mjösjö-, Degerbergs- och Gammelängsfortet stommen i Bodens fästning. Som del av Luleåbiennalen 2018 har konstnären och musikern Karl Sjölund här skapat en platsspecifik installation om väntan på ett krig som aldrig kommer.

Utställningen har öppet vid fyra tillfällen under utställningsperioden; 2/12, 27/12, 20/1, 17/2.
Öppettider: 12-15 (visningen börjar 13:00)
Adress: Boden SO, 961 44 Boden.
Fri entré.

Boden är en stad som till alla delar vuxit fram som en effekt av gångna seklers militärstrategiska beräkningar: skulle ett ryskt anfall mot Sverige äga rum, vore det nödgat att ta vägen genom Boden (för att undvika att antingen hamna i Bottenviken, eller i den oländiga fjällterrängen), men något anfall ägde aldrig rum och den militärteknologiska utvecklingen sprang om de spekulationer på vilka Bodens fästning vilar. Nu ligger det mesta av detta försvarskomplex i ruiner. I och på skyttevärnen - som slingrar sig genom skogarna runt staden - växer mossa, mögel och stalaktiter. Och sedan 2010, då den allmänna värnplikten avskaffades, lämnades det ständigt krympande yrkesförsvaret kvar att bekämpa ett krig som fortsätter att aldrig komma.

I Sjölunds verk undersöks krigets tragiska logik och fantasmatiska dimensioner och genom svensk militärhistoria, dokumentärt material, video, ljud och funna objekt framställs ett slags föremålens teater. I de olika rummen ljuder ett musikstycke, ett collage av konkreta och på orgel komponerade ljud. Verket är ett försök att återge något av det i kriget som inte ger sig åt sinnena – de abstrakta och psykoaukustiska fenomenen och de för krigskomplexen nödvändiga fantasierna: kapprustningens logik, tinnitusen efter ett bombnedslag, bilden av en fiende.

Karl Sjölund (f. 1986) är konstnär verksam i Boden och Stockholm.
För frågor, mejla info@luleabiennial.se

The Blood of Stars är en platsspecifik installation i Mjölkuddsberget i Luleå. Verket bjuder in besökaren att fundera över relationen mellan närvaron av järn, en rest från universums födelse, slumrandes djupt nere i jorden och dess resa genom blodkärlen hos varmblodiga däggdjur. Samtidigt så uppmärksammas relationen mellan gruvdrift, global militarism och fysiska förändringar av det norrbottniska landskapet. I installationen fångar Raqs Media Collective stjärnljus i en döende rens öga, smyglyssnar till extraktionens logik inuti en järngruva och utforskar tunnelsystemet i en underjordisk försvarsanläggning som hållits varm i väntan på en nukleär vinter.

Installationen reaktiveras genom ett samarbete mellan Statens Konstråd och Luleåbiennalen. Verket nyproducerades inom ramarna för Statens Konstråds utställning Brytningstider 2017, som curerades av Lisa Rosendahl.

Raqs Media Collective bildades 1992 i Delhi och består av Jeebesh Bagchi (f. 1965), Monica Narula (f. 1969) och Shuddhabrata Sengupta (f. 1968).

Mjölkuddsberget användes som militär fästning under andra världskriget, men byggdes senare om till ledningscentral. Idag är anläggningen privatägd.

Plats: Folkets Bio, Nygatan 1, Luleå
Onsdag 12.12, 19:00
Kostnadsfritt!

Som om del av Luleåbiennalen 2018: Tidjord visas tre av biennalens konstfilmer i biomiljö: Pre-Image (Blind as the Mother Tongue) (18 min) av Hiwa K, Who is afraid of ideology? (22 min 20 sek) av Marwa Arsanios och What the Sun Has Seen (7 min 35 sek) av Agnieszka Polska. I samarbete med Folkets bio.

Hiwa K
Pre-image (Blind as the Mother Tongue)
2017 HD video, 18 min

”Den sista gången jag såg min mor för att ta farväl, sa jag att nu lämnar jag för gott och kanske ses vi aldrig igen” i filmen Pre image (Blind as the Mother Tongue) följer konstnären Hiwa K sin egen flykts fotspår genom Europa, från kurdiska Başur, genom den turkiska landsgränsen, Greklands bergiga landskap och sjövägen bort därifrån. Genom en repeterad vandringsled (en arkeologisk metod för att bota amnesi) väcks minnen av en tid han trodde sig glömt till liv. Hans flykt ägde rum under nattens in- brott och från skeppets lastutrymmen minns konstnären ett mörker som gjorde honom blind, ”blind som hans modersmål”. Tiden är ur led och ibland är magen hans enda klocka. Flyktens berättelse tar form genom sinnesförnimmelser, syn-, hörselintryck och dess bortfall. För filmen har Hiwa K konstruerat en skulptur som han balanserar på sitt huvud, den består av motorcykelspeglar vinklade i olika riktningar. Det märkliga objektet fungerar som en förlängning av kroppens organ och sinnen, i dem ser konstnären sin egen reflektion liksom reflektionen av de miljöer han vandrar genom: grönskande ängar, asfalterade vägar, viadukter med svalbon, och flyktingläger i Atens hamn. Förbipasserande betraktar den riskfyllda balansakten och parerar sina steg för att ge honom plats, konstnären fortsätter hela tiden att vandra och stannar aldrig upp.

Hiwa K (f. 1975 i Sulaymaniyah) är konstnär verksam i Berlin.

Tack till galleri KOW Berlin.

Marwa Arsanios
Who is Afraid of Ideology? Part 1
2017 HD video, 22 min 20 sek

Who is Afraid of Ideology? Part 1 är inspelad i Rojava 2017. Den lyssnar till en fraktion av den kur- diska motståndrörelsen, och hur det praktiska arbe- tet knyter an till dess idélära – hur används en yxa på bästa sätt? När är det okej att hugga ner ett träd för överlevnad? En statisk kamera fångar bilder av ett bergigt senvinterlandskap. Smältvatten rinner ge- nom bäckar och snön sjunker undan. Den ekologiska medvetenheten inom rörelsen utvecklades parallellt med att livsvillkoren förändrades under krigen. På samma sätt som naturen har ett inbyggt självförsvar måste också utsatta grupper skydda sin existens. Scenerna som utspelas i filmen är i osynk med de ackompanjerande ljuden. Istället för droppläten och porlande vatten hör vi medlemmar i den kurdiska kvinnorörelsen i Rojava berätta om deras relation till naturen. När kvinnorna sedan visas i bild är det tyst. Klippningen ger tittaren utrymme att lyssna till ett antal individer som talar för en kollektiv rörelse. Detta verkar också som ett skydd för de som talar ur ett radikalt perspektiv.

Marwa Arsanios (f. 1978 i Washington) är konstnär verksam i Berlin, Beirut och Wien.

Agnieszka Polska
What the Sun has Seen
2017 HD video, 7 min 35 sek

Solen som vittne för det som sker på jorden, är fokus för filmen What the Sun has Seen. Den ser klimatkatastrofer och krig, men också en storslagen skönhet, omöjlig att beskriva i ord. Tårarna rinner när solen blickar in i jordens oskyldiga ögon. Vi möter den i alla dess omtumlande känslotillstånd, i förälskelse, sorg och förtvivlan. Polskas animerade sol refererar till filosofen Walter Benjamins begrepp Historiens ängel, som han skrev om sent i sitt liv, innan han tog sitt liv under flykten från nazisterna. Hans ängel är ofrivilligt fäst i skyn, tryckt framåt av en kraftig vind från paradiset. Så färdas den baklänges, med ryggen mot framtiden, med blicken fäst bakåt mot det förflutna. Den bevittnar historiens tragedi utan att kunna ingripa, tvingad att fortsätta röra på sig.

Filmen innehåller en bisarr blandning av digitalt manipulerade bilder. En svävande fimp, en ångerfull gråtande Ayn Rand, frukt och grönsaker som rutt- nar, en stad under vatten. I ett flöde som liknar det virvarr vi möts av under ett vanligt rutinsurfande. Polskas sol sjunger en ambivalent serenad för jorden, människorna, om himlen, eller paradiset. Vi kommer att hinna till himlen innan det är för sent. Allt kommer ordna sig. Men kanske stämmer det inte, kanske säger solen bara så för att trösta oss.

Location: Elite Stadshotellet, Storgatan 15, Luleå

Accompanied by a free pamphlet with text and images by Jaakko Pallasvuo

RSVP required:
https://bit.ly/2OdfPjX

The Luleå winter was hot and humid. Gaseous. The sun was covered by the clouds. Sometimes at night the moon would peek through vast expanses of cloud cover, and they would sleep and sweat in its light.

It was always hot and humid, and all the old things were dead.

New species of medusas, insects, virulent diseases and bean stalks flourished. Plants grew thick, pale and moist in the warm darkness. The darkness of the new middle ages was the darkness of the womb.

The raves took place in the darkness of the moist hot pulsating humid overflowing pale sweaty forest. They drank Kombucha, moonshine, urine and spring water.

The ravers wore plastic and iron. Elaborate party dresses and cloaks from old Ikea bags were combined with the crude spiral-shaped iron accessories forged by the local blacksmith.

(Jaakko Pallasvuo)

https://www.country-music.co/
https://soundcloud.com/country-music-label

Photo by Ari King

De olika utställningarna tar avstamp i Norrbottens variationsrika landskap och historia. Besökaren möter verk som bl a handlar om landskapets minnen och sår, försvunna vattenfall, ideologiserade arkiv, och militariserade zoner. Ett huvudtema för biennalen är begreppet mörker. Både i bokstavlig mening, då biennalen infaller under årets mörkaste tid, men också metaforiskt med blicken vänd mot ett politiskt mörker såväl som mörkrets potential för tänkande, drömmande och projektion. Biennalen har bjudit in ca 40 konstnärer, varav åtta bidrar med nyproducerade verk.

Öppningshelg Luleåbiennalen 2018

PROGRAM LÖRDAG 17 NOVEMBER 

12:00 Utställningarna på Luleå Konsthall, Norrbottens museum
och Galleri Syster slår upp sina dörrar
14:00 Invigningstal och framträdanden på Luleå Konsthall,
konstnärer i biennalen på plats
15:30 Performance Residence-in-Nature på Norrbottens museum

16:30 Presentation av Vishal K Dars installation Dirghtamas i Södra hamn 

17:00~19:00 Mingel på Galleri Syster
21:30 Efterfest

PROGRAM SÖNDAG 18 NOVEMBER
12:00 Introduktion och konstnärspresentationer på Luleå Konsthall
14:00 Visning av biennalens grupputställning på Ájtte Fjäll- och Samemuseum. OBS buss tillagd! Avgår 10:30 från Kulturens Hus, tillbaka i Luleå vid 18. Mejla info@luleabiennial.se för med information och anmälan.

13:30~17:30 Bussutflykt till Mjölkuddsberget (Raqs Media Collective) i Luleå, Havremagasinet (Susanne M. Winterling) och Rödbergsfortet (Karl Sjölund) i Boden (Föranmälan: info@luleabiennial.se)

Öppettider öppningshelgen


Lördag
12:00~17:00 Luleå Konsthall
12:00~17:00 Norrbottens museum
12:00~19:00 Galleri Syster
12:00~16:00 Havremagasin
00:00~00:00 Kiruna konstgille

Söndag
12:00~16:00 Luleå Konsthall
12:00~16:00 Norrbottens museum
12:00~16:00 Galleri Syster
12:00~16:00 Mjölkuddsberget
12:00~16:00 Havremagasinet
12:00~16:00 Rödbergsfortet
00:00~00:00 Kiruna konstgille

På Kiruna konstgille visas videoverket Blue and Red av Zhou Tao. Taos videoverk är en poetisk kontemplation, utan text eller förklarande voice-over. Från ett statisk kameraperspektiv ser vi hur ett blått mystiskt ljus lyser upp folkmassor i bild. Vi ser inte vad de tittar på, bara deras reaktioner. På ett torg i Guangzhou möter moderna teknik den offentlighet som både är så mänsklig och evigt villkorad. På torgen i Bangkok möter protesterande människor kravallpolisen. Men vi ser inte så mycket av själva protesterna, utan mer den stillhet som omgärdar dem. Väntan, vilan, de tält som människor bor i på under tiden. En massage som ges en trött rygg. Sedan ser vi den röda jorden från en gruvmiljö på landsbygden. Mötet mellan de urbana och rurala miljöerna är typiskt för Tao. Här är jorden både ekonomisk resurs och gemensam tillgång. Det är den vi alla står på, men räcker det som underlag för en gemenskap oss emellan?

I samband med öppningen av Zhou Taos verk släpps också det tredje numret av Luleåbiennalens måntatliga tidning Lulu-journalen. Numret har fått namnet “Gropen” och tillägnas samtalen om Malmberget och evakueringen av platsen. Gästredaktörer för numret är konstnären Ingela Johansson och konstvetaren Masha Taavoniku. Medverkande: Agneta Andersson, Lena Ewert, Ove Haarala, Britta Marakatt–Labba, Olivia Plender, Margareta Ståhl och Lena Ylipää.

Veckorna innan den officiella invigningen i Luleå lördag 17 november 2018, öppnar biennalen sina utställningar på andra platser i Norrbotten. Tisdag 30 oktober öppnar biennalens grupputställning på Ájtte.

Museet är huvudmuseum för den samiska kulturen, specialmuseum för fjällkedjans natur och kultur och ett informationscentrum för fjällturisten. Den permanenta utställningen är uppbyggd som en renhage, där du via en lång gång kommer in utställningen runda mittendel som sedan leder ut till museets övriga rum. Luleåbiennalen tar plats mitt i den permanenta samlingen med samtida konstverk som på olika sätt är i dialog med den omgivande kontexten. Biennalens utställning på Ájtte kopplar upp mot frågor gemensamma med Sapmis geografi och mångbottnade historia: om en förändrad natur och om förflyttningens självvalda eller påtvingade rörelse. Under öppningen gör biennalens konstnärliga ledare en presentation i utställningen.

I dialog med Havremagasinets utställning Digitala Landskap, visar biennalen en solopresentation av konstnären Susanne M. Winterling. Genom huvudsakligen tidsbaserade verk spelar Susanne Winterling på våra förväntningar och förutbestämda idéer, på vad som är naturligt och kemiskt, på vad som är natur och kultur. Under flera år har Winterling närstuderat dinoflagellaterna, en slags mikroskopiska organismer som återfinns i både sjöar och hav, särskilt vanliga i tropiska områden. I interaktion med människans rörelser som t ex kan framkallas av båtar eller simmare, skapar dinoflagellaterna ett självlysande blått ljus om natten. Winterling intresserar sig för den mänskliga beröringens speglande verkan; i relation till havets vattenyta såväl som med den digitala skärmen, där handens interaktivitet i båda fallen genererar händelser och ljus. I kollektionen av verk på Havremagasinet, förhandlas förutbestämda idéer om distinktionen mellan människa, natur och objekt, och vad som händer i upplösningen mellan dessa kategoriseringar. Med hjälp av det digitala språket låter Winterling nya möjligheter uppstå för att erinra och närma oss naturens system, sett genom prisman av oceanens allra minsta beståndsdelar.

Susanne M. Winterling (f. 1970 Rehau / Oberfranken) är konstnär och professor baserad i Berlin.

Premiär för nya Biennalbaren på Norrbottensteatern!
Studentleg = Extra bra priser i baren.

"Det har inte alltid varit självklart att kunna skriva om Norrbotten. Det var först som ung vuxen jag själv förstod att man kunde skriva om vilken verklighet som helst, även vår. Att det gick att ta vår tillvaro på lika stort allvar och skämt som andra. En erfarenhet från att ha vuxit upp i Norrbotten är att våra platser inte omtalades. De fanns inte på TV, våra vägar skrevs inte i böcker, de våras röster var inte förstärkta. Inte för att jag för egen del tycker att det är så mycket att gnälla över. Det finns andra positioner som är än mer marginaliserade, men... så var det. Och i en tid när stad och land faller isär, blir det extra viktigt att måla sådana bilder. Det är ett motgift mot den historielöshet som kommer sig av att ingen talar om varför man är här och varför det ser ut som det gör.

Vi har i det här numret samlat ett urval från förlaget Teg Publishings katalog. Det är skilda uttryck som egentligen inte har så mycket med varandra att göra, men de liknar oss och kanske andra."

– Jonas Teglund, redaktör.

Medverkande:
Pernilla Berglund, poet
Po Tidholm, journalist och författare
David Väyrynen, poet
Sara Parkman, folkmusiker
Sven Teglund, konstnär
Clara Bodén, dokumentärfilmare

Redaktör: Jonas Teglund, Teg Publishing
Formgivare: Aron Kullander-Östling & Stina Löfgren

Teg publishing är ett bokförlag, skivbolag och medieproduktionsbolag som producerar och publicerar böcker, musik, film och poddradio sedan 2010 och drivs av Jonas Tegund och Anders Teglund.

Lulu-journalen
Den månatliga Lulu-journalen ska ge en inblick i biennalens researchprocess i form av artiklar, arkivmaterial och konstverk. Varje nummer tar sin utgångspunkt i ett offentligt konstverk i Norrbotten. Lulu-journalen #2 tecknar specifika snarare än generella bilder över Norrbotten, rösterna har alla publicerats tidigare av Teg Publishing. Journalen ges ut på svenska och engelska.

På Kungsgatan 32 i centrala Luleå, mellan två bostadshus, står ett monument rest till minne av de fem personer som den 3 mars 1940 föll offer i ett attentat mot den kommunistiska tidningen Norrskensflamman. I flammor av stål har Piteåkonstnären Toivo Lundmark funnit en form som ”…bildligt skall minna om den tragiska händelse som stadens historia rymmer”.

Likt Lundmarks konstverk Frihet, tanke, liv låter vi Lulu-journalens första nummer minnas och reflektera Flammanattentatet – ett terrordåd utan motsvarighet i Sveriges historia.

Med bidrag av: Edith Hammar, Judith Kiros, Ida Linde, Ulf Oldberg,
David Väyrynen, Kerstin Wixe m fl.
Redaktörer: Emily Fahlén & Asrin Haidari
Formgivare: Aron Kullander-Östling & Stina Löfgren

Lulu-journalen
Den månatliga Lulu-journalen ska ge en inblick i biennalens researchprocess i form av artiklar, arkivmaterial och konstverk. Varje nummer tar sin utgångspunkt i ett offentligt konstverk i Norrbotten. Lulu-journalen #1 reflekterar den fascistiska historien i Norrbotten under 1930- och 40-talet genom två händelser: attentatet mot Norrskensflammans redaktion i Luleå den 3 mars 1940 och upprättandet av svenska interneringsläger under samma tidsperiod. Journalen ges ut på svenska och engelska.