Luleåbiennalen 2018 | Till de innebrända (1)

Årgång 2018~2019

Till de innebrända (1)
David Väyrynen

Den som lärt historien vet att
Svea Granberg inte dog
den tredje mars i
Flammans hus

Bidar tiden gör hon
efter tusen sorger
ska hon störta ner det
gamla snart i grus

*   *   *

Alla hinner inte bli en
Danko där i Gorkijs dikt
som Torgny tolv år
innebränd

Ändå är han del av
fem vars hjärtan glöder
för den röda eld som
ideligen tänds

*   *   *

Flamman brann men hade redan
lidit stora skador av
transportförbudets
hårda år

Fanns där för att kväsa
Arturs röst som skar mot
dagar då man skrek att
Finlands sak är vår

*   *   *

Folk som kommit hem från Spanien
ansågs ha förrått sitt land
för Finland stod man
nu på kö

Alice, hon fick offras
när hon inte ville
dö där Rappe krävde
att man skulle dö

*   *   *

Märkligt är väl det att de som
aldrig ropat efter krig
förvägras livet
Maj var en

Brickor på ett bräde
alldeles för ringa
blev de utan framtid
utsiktslös var den

På den gemensamma graven för de innebrända finns de två verser inristade. De här verserna, inspirerade av verserna på gravstenen, är ett försök att hedra de innebrända var för sig.